Publikationer

Årsskrift – Industrilandskap i Bergslagen

Köp tidskrifterna via Industrilandskap i Bergslagen 0581- 147 80 eller e-post eller Akademibokhandeln i Lindesberg

Industrilandskap 2018/ Nr. 10.          

Denna utgåva har vi kallat Gruvan – en arbetsplats i förändring. Den handlar om de olika arbetsmomenten i brytningsprocessen och hur de radikalt har förändrats beroende på teknikutvecklingen. Den tidigare muskelkraften har till exempel ersatts av elektrisk energi och de nya maskinerna har gjort att antalet anställda har minskat.

Industrilandskap 2013/ Nr. 9.

Från och med i år övergår föreningen från utgåvor som kommer årsvis till att numrera skrifterna i nummerföljd eftersom det visat sig att utgåvorna kan bli fördröjda och inte kan hållas inom ramen för året. Nästa utgåva blir följaktligen nummer 10.

Den nyligen publicerade utgåvan handlar om den avlägsna byn, Kloten, i länets norsostligaste hörn på gränsen till Dalarna. Kloten som idag är mest känd för sin vackra natur och friluftsliv, ruvar även på en oanad historia om byn som var utgångspunkten för hela Grängesbolaget, ett av landets största företag och som varit föremål för kända personers intresse såsom, Carl Fredrik Liljevalch och Ernest Cassel. Skriften handlar även om en mycket märklig järnväg mellan Bånghammar och Kloten.

Industrilandskap 2010-2011

Industrilandskap för 2010-2011 är ett dubbelnummer med ett innehåll som omfattar ett större geografiskt område än tidigare. Gruvstråket Stripa- Grängesberg-Garpenberg är ett intressant
historiskt perspektiv med två järnmalmsgruvor som är nedlagda och en sulfidmalmsgruva som fortfarande är i drift. Skriften innehåller ett fascinerande och rikt bildmaterial som ger en insikt
i gruvarbetarnas hårda villkor vid tiden 1800-talets slut till en bit in på 1900-talet. Författaren Lars Hagström har forskat i källornas djup och fått fram nytt, tidigare ej publicerat material.

Industrilandskap i Bergslagen 2009

Ämnet för året är den nedlagda järnvägen Guldsmedshyttan — Gullblankabanan som nu är cykel och promenadstråk. Lars Hagström ger en målande skildring om livet och arbetet kring banan.

Industrilandskap i Bergslagen 2008

Stripa gruvas gamla gruvområde med medeltida lämningar beskrivs i den rikt illustrerade årsskriften. Skriften förmedlar en känsla av gruvarbetarens hårda arbetsvillkor.

Industrilandskap i Bergslagen 2007

Häftet beskriver arbetet med brytningen och bränningen av kalk vid Larsbo Bruk. En verksamhet som varade under hela 1900-talet. Även Storåfallet i Arbogaån och dess kraftverk vid Vasselhyttan skildras av Stefan Helsing

Industrilandskap i Bergslagen 2006

Här ges en skildring av gruvarbetarnas bostadssituation i Stripa. Håkan Luks skriver ingående om utvecklingen från arbetarbaracker till egnahemsrörelse

Industrilandskap i Bergslagen 2005

Skriften beskriver utvecklingen av kraftverket Flögfors i Storån som uppfördes 1897 och kom att få en avgörande betydelse för att gruvbrytningen i Stripa skulle kunna utvecklas under 1900-talet.

Industrilandskap i Bergslagen 2004

Årsskriften ger en beskrivning av arbetet vid Stripa gruva under 1800-talets senare hälft. Senare forskning har visat att Stripa gruva spelat en stor roll i Sveriges utrikeshandel under andra världskriget vilket också skildras i skriften.

Industrilandskap i Bergslagen 2003

Den första skriften handlar om det industrilandskap som vuxit fram kring Sveriges största urkalkstråk mellan Sjöarna Usken och Råsvalen. Kalkbrytningen i området beskrivs tillsammans med Stripa gruva, Guldsmedshyttans kronobruk samt Silvergruvan i Guldsmedshyttan som delar i ett större sammanhang.